Tillbaka blick - Graviditeten
Sitter och tänker tillbaka på graviditeten.
Det var nog bland de jobbigaste 9 månaderna i mitt liv.
Det var ju såklart underbart, men otroligt jobbigt.
Känslomässigt bland det jobbigaste tiden i mitt liv, tro det eller ej.
Vi kör i bilder istället :) :
Innan magen började synas kändes det inte att man var gravid.
Detta var v.18-19 någongång
Detta var v.18-19 någongång
Kvällar på stan var bara att glömma, jag var för trött för sånt.
Trötthet var verkligen mitt värsta bekymmer när jag började närma mig 4e månaden.
Därmed blev det många sjukanmälningar och jag spenderade flera dagar
hemma i min morgonrock och kollade på serier.
Vi flyttade till Boden när jag var någonstans mellan månad 5-6.
Därmed började det bli ganska uppenbart att jag hade en liten i magen :)
Ca två månader senare. Hade gått upp massor mer.
Hade grymt ont i alla leder och var mest hemma och pysslade på.
Ensamt var det, nästa gång ska jag bli gravid samtidigt som någon kompis.. haha
Sedan var stunden snart inne. Bilden är tagen 10 dagar innan förlossning.
Tiden gick så otroligt sakta, jag hade nästan gett upp hoppet om att lillan skulle titta ut.
Räknade redan då med att gå över flera veckor, jag förbereder mig alltid mentalt på det värsta.
(Haha jag är sån)
När min flicka väl var ute, det går inte ens att beskriva med ord vilken lättnad det var!
Hon var frisk och stark och så bedårande.
För att inte tala om hur skönt det var att slippa "vara gravid". Fy
För att inte tala om hur skönt det var att slippa "vara gravid". Fy
Blir nästan skrämd när jag tänker på det, haha hur ska man klara av det igen.
Nå, det kommer väl en längtan när det är dags igen antar jag.
Förlossningen - mitt livs största ögonblick
Vaknade flera gånger på natten av att jag hade ont i korsryggen
men det hade förekommit så många gånger tidigare att jag inte tänkte på att det kunde vara värkar.
Kring 11 på förmiddagen kände jag ett riktigt tryck mot ändtarmen
Och jag trodde stenhårt att jag var riktigt hård i magen och var tvungen att göra nr 2 på toaletten hela tiden.
Men hur mkt jag än försökte så kom det ingenting, och mer och mer ont fick jag.
Smärtorna var återkommande, det gjorde inte ont konstant.
Och eftersom jag redan två veckor tidigare börjat känna hur bebis börjat trycka sitt huvud
neråt så var jag inte särskilt förvånad över att det var ett starkt tryck ner mot bäcknet.
Efter ett tag började jag ändå "klocka" värkarna, dvs ta tid mellan verkarna och se hur länge
det dröjde mellan varje värk. Resultaten var då runt 8 minuter.
Jag var hel lugn, men Ahmed var däremot väldigt stressad.
Han smög sig ut och ringde min mamma och bad henne komma och köra oss till sjukhuset
eftersom han vet att om han frågat mig så hade jag total vägrat.
Det var liksom lite för overkligt för mig på något sätt, jag hade inte en tanke på att åka in.
-
Men hipps vipps, så kom mamma och väskorna stod redo framför dörren.
Jag visade inga uttryck på smärta för mamma speciellt så hon blev så förvånad
över att jag var så lugn men ville ändå skynda på till sjukhuset, men jag lyckades övertyga henne
om att vi skulle åka på dollarstore först och köpa lite gott med oss. Väl inne på sjukhuset började vi med kontroll. Nu var värkarna 5 min mellan varann.
-
om att vi skulle åka på dollarstore först och köpa lite gott med oss. Väl inne på sjukhuset började vi med kontroll. Nu var värkarna 5 min mellan varann.
-
En barnmorska kopplade upp mig till en maskin som mätte bebis hjärtljud, min puls och mina värkar.
Det visade sig vara väldigt starka värkar och barnmorskan sa efter en stund "din förlossning har startat"
Hon undersökte mig och jag var öppen 2, nästan 3 cm.
Och även hon var förvånad över att jag inte visade mer uttryck på smärtan
Hon undersökte mig och jag var öppen 2, nästan 3 cm.
Och även hon var förvånad över att jag inte visade mer uttryck på smärtan
men jag kanske var i chock just då för att det hände så plötsligt?
Hon bad mig iallafall gå runt en sväng, och det blev att jag mamma o Ahmed åkte till gammelstan och beställde pizza, men precis innan pizzan kommit så kändes det som en ballong sprack
och "Poff" så gick vattnet. - Därmed började värkarna göra ont på "riktigt"
-
Vi packade med oss pizzan och åkte tillbaka till sjukhuset
Och när vi kom in skulle jag undersökas igen, först fick jag gå på toa och jag upptäckte
Vi packade med oss pizzan och åkte tillbaka till sjukhuset
Och när vi kom in skulle jag undersökas igen, först fick jag gå på toa och jag upptäckte
till min förskräckelse att vattnet var alldeles röd/brunt, blev panik slagen och
rusade ut till barnmorskan och hon sa:
"Vi skippar undersökningen och går direkt till förlossningen"
Jag som hade panik frågade såklart om något var fel? men nejnej allt var helt normalt sa hon.
rusade ut till barnmorskan och hon sa:
"Vi skippar undersökningen och går direkt till förlossningen"
Jag som hade panik frågade såklart om något var fel? men nejnej allt var helt normalt sa hon.
klockan var runt 20 och jag hade blivit uppkopplad i apparaten
där än en gång bebisens hjärtljud mitt blodtryck och mina värkar mättes.
Värkarna var på väg till att bli outhärdliga, och lustgasen jag blivit erbjuden hjälpte inte ett smack.
-
Jag låg i en timma och försökte bara härda ut den extrema smärtan.
De undersökte mig kring kl 21.30 , och konstaterade att jag var öppen 4 cm.
De hade då räknat ut att förlossningen borde vara klar kring 05-06 på morgonen.
Och jag som hade räknat med det allra värsta från första början blev inte förvånad.
Trodde det skulle bli 24 timmars helvete av lidande
Trodde det skulle bli 24 timmars helvete av lidande
Eftersom jag inte hade någon smärtlindring så ville BM starkt att jag skulle ta epidural.
Vilket jag vägrade, men hon lyckades ändå övertala mig, och TACK OCH LOV!
Då försvann iallafall ryggsmärtan, så slapp man handskas med den.
Själva EDA sprutan kändes inte om man tänkte på smärtan av värkarna.
-Själva EDA sprutan kändes inte om man tänkte på smärtan av värkarna.
Nu skedde skift-byte och en ny barnmorska skulle komma och "ta hand" om mig.
Och , herregud den kvinnan var helt underbar! Utan henne vette sjutton vad jag hade gjort,
Och , herregud den kvinnan var helt underbar! Utan henne vette sjutton vad jag hade gjort,
vilket otroligt stöd hon gav mig, kommer minnas henne resten av livet!
Nå iallafall, en kvart efter att förra BM kollat att jag var öppen 4cm, så kändes det som att det började trycka
på ordentligt. Så jag bad dem att kolla mig än en gång, BM sa att jag inte skulle oroa mig
för att man öppnas bara ca 1 cm i timman, men jag gav mig inte och hon fick lov
att kolla mig iallafall, och mitt i allt sa hon " nämen, oj! du är ju öppen 8 cm!! "
-
-
Där tog min hjärna stop, och jag fattade inte vart tiden hade tagit vägen
det dröjde bara 10 min till sedan var jag öppen 10cm.
Vill verkligen inte skrämma upp någon men smärtan jag hade då var värre
än någonting jag ens kan tänka mig, det kändes helt sjukt det var verkligen ..
ja jag ska inte säga mer eftersom många gravida läser min blogg,
men jag kan samtidigt lova att även om det känns som att smärtan ska ta livet av en
så är det så 100% värt det!
-
-
Oj vad jag kände mig obekväm, ville bajsa eftersom det kändes som att jag skulle
skita ner mig när som helst, och så rädd man varit o vad man har tänkt på att man
kommer skita ner sig när man föder barn men inte en liten lort kom det, *haha
Jag ville sitta, men det var totalt omöjligt, eftersom huvudet glidit ner i bäckenet.
Men mest av allt ville jag bara försvinna...
Men mest av allt ville jag bara försvinna...
Vi bara väntade på att kryst-värkarna skulle börja. Kändes helt overkligt kunde inte tänka mig
att jag skulle få värkar som skulle göra så att jag VILLE krysta.
Men väntan blev inte lång, och mitt vad det var så ville jag bara krysta mer än någonsin.
TILLS jag upptäckte smärtan som tredubblades ...
-
Kan inte skriva hur det kändes , med respekt för dem som ska föda.
Men jag kan säga att jag är så jävla stolt över mig själv att jag klarade det!
Kryst arbedet brukar ta 1 till 2 timmar, men till den stora förvåningen
Kryst arbedet brukar ta 1 till 2 timmar, men till den stora förvåningen
så tog det mig 20 minuter!
-
-
Ahmed hade panik över hur mkt smärta jag hade och frågade om dom inte bara kunde
dra ut bebisen så jag slapp smärtan ... eh de skulle väl alla göra om de gick? Haha
Han var då inge förlossnings stöd, min stora starka karl pallade inte riktigt trycket!
Så därför var det sån otrolig tur att jag hade denna underbara barnmorska!
Så därför var det sån otrolig tur att jag hade denna underbara barnmorska!
När hela bebisen glidit ut , kände jag sådan lättnad och lycka.
Det var det starkaste mest känsloladdade ögonblicket i mitt liv, helt underbart.
Ojoj, om man ändå kunde beskriva med ord!
Ojoj, om man ändå kunde beskriva med ord!
När jag hörde lillan gråta och fick henne på min mage, då bara fylldes hela mitt hjärta
och det kändes verkligen som att jag har ALLT jag någonsin kan önska mig.
"Now I'm complete". All den smärtan jag kännt innan var som bortblåst.
Jag minns inte längre hur det kändes, eller hur ont det gjorde, bara att jag just då
"Now I'm complete". All den smärtan jag kännt innan var som bortblåst.
Jag minns inte längre hur det kändes, eller hur ont det gjorde, bara att jag just då
tänkte "snälla låt mig dö" .. Utgår från det då jag återberättar ;)
Aisha - 51.5 cm lång 3605 kg exakt!
Nå, efter förlossningen var klar kom en doktor och hämtade min lilla flicka.
Det visade sig att hon hade hunnit bajsa i fostervattnet, och att det var därför
det var alldeles brun-blodigt. Jag hade hört innan att det är ganska allvarligt,
Och eftersom hon hade hunnit svälja vatten och fått det i lungorna blev vi kvar längre på sjukhuset
för hon fick sova på intensiven två nätter under bevakning.
för hon fick sova på intensiven två nätter under bevakning.
Men hon var så stark min lilla bebis, hon klarade allt galant utan komplikationer!
Såklart var det tråkigt för mig och Ahmed att inte få ligga och titta på henne
Såklart var det tråkigt för mig och Ahmed att inte få ligga och titta på henne
hela första natten, men hon är ju vår för resten av livet ♥
Vårat allt ♥
order från mamma.
kom nu pluttis!!!
sjutton också!
man kan ju inte ligga och steka hur länge som helst när man är gravid!
det är ju inte så skoj att sitta inne en dag som denna precis...
menmen, man vill ju inte riskera att sätta igång förlossningen på fel sätt..
wellwell, igår bakade jag snickers, för er som vill veta.
menmen, man vill ju inte riskera att sätta igång förlossningen på fel sätt..
wellwell, igår bakade jag snickers, för er som vill veta.
fy sjutton va gott de blev, men har endast ätit två st!
jag försöker verkligen hålla igen, tänker inte vara samma storlek efter bebisen kommit ut haha.
jag försöker verkligen hålla igen, tänker inte vara samma storlek efter bebisen kommit ut haha.
ikväll ska vi ta en lång prommis, eller så lång vi orkar jag och A.
annars har jag inga planer ?? de går segt nu kompis de går segt nu...
headlines are hard ...
Vissa dagar är ju somsagt jobbigare än andra.
Denna dagen har jag klarat totalt smärtfritt! Har till och med orkat köra lite ben och
rump övningar. Haha, åh vad längtar tills man får börja komma sig i form igen ...
rump övningar. Haha, åh vad längtar tills man får börja komma sig i form igen ...
En dagens outfit då? Haha
Långklänning börjar bli en alldaglig grej alltså ..
solar i väntan
Finns inte så mycket man orkar göra nu när det har börjat bli så tugnt
och när leder och bäcken värker å värker...
Så jag åkte ut till mamma o pappa och satte mig och solade.
Brännan är väl påbyggd nu kan man säga, har ju blivit en hel del sol men
baksidan är ju så gott som vit, haha så man får väl ta igen med några solarie rundor efter bebis tittat ut.
Typiskt att man inte fått nästan nå bristningar under hela graviditeten
och så poppar dom fram en efter en såhär på slutet ...
Men ja, det positiva är ju att dom är ljusa och inte mörkröda eller blåa.. Haha
hard night
Har haft ont varje gång jag har vänt på mig inatt,
Det roliga är, att jag längtar tills det sätts igång för jag vill att allt ska vara över nu
och jag vill bara hålla min skatt i famnen.
Men inatt när jag trodde att det satte igång så var de första ja tänkte
" men ååh ja orkar inte nu, kan de inte vänta till senare så ja får sova vidare .. "
säkert därför smärtorna upphörde haha.
Har svårt att gå, känner mig öm i hela "bäcknet"..
Menmen, vad ska man göra. Det är ju inte länge kvar nu!
6 dagar till förväntat, och 13 till beräknat!
Tiden springer ju fram :)
babyshower!
mina super gulliga flickor ordnade en baby shower åt mig idag.
världens gulligaste, jag blev jätte överraskad och glad ♥
Bilder kommer då jag lagt in dom :)
långklänning
in på H&M och fick med mig ännu en långklänning hem ...
kan inte hjälpa det, det är liksom det perfekta sommar plagget bara.
Ett tidigare kap var denna fina långklänning,
som använts flitigt dessa varma dagar.
Dagens inköp, blå vit prickig i t-shirt tyg ... sjukt skön!
sunshiny sky
Visst är det underbart med värmen, men det går inte riktigt att njuta av den
i mitt höggravida tillstånd... Haha
Nästa unge får ta å komma på vintern, de är ett som är säkert! ;)
Blir nog en natt promenad senare,
Har blivit lite av en rutin, Ahmed & jag går ut och går ca 45 min varje kväll.
Grymt skönt!
Har blivit lite av en rutin, Ahmed & jag går ut och går ca 45 min varje kväll.
Grymt skönt!
Som jag skrev hade jag besök på MVC idag,
vi sammanfattade graviditeten och tog lite tester och allt såg bra ut.
Bebis är fixerad låångt ner, så det är verkligen bara vänta just nu.
När som helst kan det ske :)
hahaha
snacka om långtråkigt vi hade igår kväll Ahmed och jag...
satt och mixade ihop våra ansikten till ett bebis ansikte i flera timmar
och vad många skratt vi fick oss, men dom flesta bebi resultaten blev ju faktist gaaaanska söta? ;)
eller ja .... ett undantag
haha
en liten pojke ?
en liten flicka?
Baby
Usch va seg ja har blivit på dehär, haha
jaja ...
Har iallafall suttit och stekt i två timmar nu och farsan håller på att grejja
en hamburgare som jag hade tänkt klämma i mig med lite champis..
Jag som har börjat på mina nyttigare dagar, ett kokt beslut jag tog i förrgår.
Eftersom jag nu har svullit som en valross,
och detta kommer bara inte vara acceptabelt sen när bebis väl är ute haha..
Shit nästan så man får lite ångest
men, wtf jag är bra på att gå ner i vikt på kort tid ;)
Åh min lilla älskling har redan gett mig försmak på smärta.
och värre ska det bli, men det gör inget gulle...
tryck på du, vill ha dig i famnen nu :)
imorgon blir det ett besök på MVC.
och jag är förresten i v.38 nu beräknat från UL och v.39 förväntat!
Så nu hoppas vi att allt ser bra ut! :)
MVC
Sorry för kass update, har haft lite fullt upp!
Världens bästa Cia har tagit studenten och själv har jag kirrat massa saker till bebis ♥
(Med hjälp av Cia såklart, och Sophie ;)) Ska lägga ut bilder så snart som möjligt.
MVC idag, blodvärdena har gått upp FINALLY.
Har kämpat i månader med det.
Hjärtat pickade på 135, och sf måttet hade inte ändrats alls sedan sist , haha :)
För er som inte hängt med så är jag nu i v. 36
Bebis har vänt sig med huvudet neråt redan i v. 32 och ligger fortfarande kvar så, och har börjat fixera sig.
Det är verkligen tryck neråt, känner på mig att det kommer gå undan!
Få se om lilleskutt håller ut i 4 veckor till eller ej?
mage
Jag börjar med att göra som alla andra svennar, hyllar vårt vackra väder!
Isn't it wonderful? 30 grader redan kl 11 imorse... mmmums
Suttit i solen och stekt, och finally har man fått brännan!
Nog för att jag suttit i skuggan lika mycket, men där blir man ju ocskå brun :)
Imorgon är det student å grejer, ska självklart å titta på Cia!
Imorgon är det student å grejer, ska självklart å titta på Cia!
Ska bli såå kul, men fan vilken plåga att stå mitt i stan i denna värme... man hade ju helst
legat avsvimmad i någon sjö, typ.. haha
Bild från förrgår,
Inte länge kvar nu ♥
Preggglls
Idag går jag in i v.35
Shit , det börjar verkligen närma sig nu alltså.
Har haft ett tryck neråt i magen i ca två dygn nu, de känns som att lille plutt börjar
förbereda sig där inne.
Inatt var riktigt jobbig, fick mina första riktiga "för-värkar" och det var riktigt smärtsamt.
Inatt var riktigt jobbig, fick mina första riktiga "för-värkar" och det var riktigt smärtsamt.
Och jag antar att det kommer bli bra mycket värre än såhär...
Haha, usch jag är verkligen inte en smärt tålig människa, så det känns rätt skrämmande.
Aja, länge bebis mår bra så kommer jag ta mig genom vilken smärta som än krävs ♥
snälla
bebis, kan du sluta trycka på mammas kissblåsa? :)
lite jobbigt å springa på toan hela tiden ...
hjärtat
Älskling kom hem idag med en överraskning;
Jätte söta bebiskläder till angel♥
Tidig väckning
Mamma ringde och väckte mig för en liten stund sen.
Hon frågade om vi skulle luncha tillsammans, och varför inte tänkte jag :)
Det är ju nuför tiden så himla fint ute, shame att sova bort dagarna.
Tänkte att ni skulle få en bättre bild på magen än vad headern visar.
Är ju bara ca 8 åtta veckor kvar, så klart att jag inte är lika slimmad som jag ser ut där uppe!
Haha det är bara lite svårt att se när man står rakt framifrån med två händer på magen ;)
babykicks <3
Bebis har sparkat mycket ända sedan första gången det kunde kännas.
Väldigt aktiv liten gullplutt dethär, det ger ett slags lugn
och när hon/han inte sparkar på några timmar känns det tomt.
Finns ingen bättre känsla, och den är så obeskrivlig♥
Har kommit in i en period nu då jag känner mig så tung
Det gör ont i fötterna, för jag är inte van att väga såhär mycket.
Händerna och fötterna känns vattenfyllda, uppsvullna och jag får
inte på mig min ring längre *buhu* ;)
Halsbränna är ett ständigt problem, och eftersom jag lider
av halsbränna i vanliga fall (förutom graviditeten) så blir
det dubbelt så mycket nu. Det gör riktigt ont
Men utöver det, så måste jag säga att det har varit helt underbart
att vara gravid hittils!
Ren nyfikenhet bara att se vilket datum älskling kommer ploppa ut :)
( Bild lånad av Google )
magbild
Nu börjar man känna sig riktigt tung...
Jobbigt att sova, man sjunker ner hundra km i sängen och tar sig knappt upp.
Men det lilla livet sparkar mer än någonsin, och finns det någon underbarare känsla än det?
Nej jag tror inte det, myyyys <3
